Domännamnets historia

Du skriver dem varje dag utan att tänka på det: weboke.nl, wikipedia.org, google.com. Men varifrån kommer egentligen ett domännamn? Vem kom på att datorer skulle få ett namn, vilken ändelse var först, och vilket domännamn var nummer ett i hela världen? I den här artikeln tar vi dig med från en telefon på ett skrivbord i Kalifornien till dagens dryga 400 miljoner domännamn. På vägen stöter vi på en ölbricka, en dator stor som ett kylskåp och en nederländare som registrerade tiotusen domännamn för hand.

Före domännamnet: en lista för hela internet

På 1970-talet fanns internet ännu inte. Det fanns ARPANET, ett nätverk med ett par dussin datorer från universitet och det amerikanska försvarsdepartementet. Varje dator hade ett nummer, och eftersom ingen kan komma ihåg nummer fick de även ett namn. Namnen fanns i en enda textfil: HOSTS.TXT.

Filen underhölls av Elizabeth "Jake" Feinler och hennes team på Network Information Center vid SRI i Kalifornien. Ville du ansluta en ny dator eller ändra ett namn? Då ringde du till NIC under kontorstid, och Jake eller en kollega lade in det. Därefter var varje dator i nätverket tvungen att ladda ner hela filen på nytt. Så länge det handlade om några hundra datorer gick det bra. Runt 1983 fanns det så många datorer att filen ändrades nästan dagligen, namn krockade med varandra, och enbart nedladdningen slukade en stor del av nätverkstrafiken.

1983: Paul Mockapetris ritar ett träd

Lösningen kom från Paul Mockapetris, en forskare vid University of Southern California. I november 1983 beskrev han Domain Name System i två dokument, RFC 882 och RFC 883. Hans kollega Jon Postel, som höll koll på internets nummer och namn, hade bett honom smälta samman fem konkurrerande förslag till ett enda system.

Mockapetris idé är egentligen väldigt enkel: i stället för en lista som alla måste underhålla skapar du ett träd. Högst upp finns roten, därunder ändelserna, och under varje ändelse namnen. Varje gren ansvarar för sin egen del. Jämför det med en postadress: landet vet vilken stad, staden vet vilken gata, gatan vet vilket hus. Ingen behöver känna till alla adresser i världen, och ändå kommer posten fram. Det systemet använder vi fortfarande, med miljarder uppslag per dag. Enbart SIDN, som förvaltar .nl, besvarar omkring fyra miljarder per dag.

Ett år senare skrev fyra studenter i Berkeley den första programvaran som verkligen fick systemet att fungera, BIND. En senare version av den körs än i dag på en stor del av alla nameservrar i världen.

1 januari 1985: de första ändelserna

Vilken ändelse var egentligen först? Det blev oavgjort. Den 1 januari 1985 lanserades de första sju ändelserna samtidigt: .com, .net, .org, .edu, .gov, .mil och .arpa. Namnen hade fastställts ett år tidigare i RFC 920 och togs fram av Jake Feinlers team: .com för företag (commercial), .org för organisationer, .edu för universitet, .gov för den amerikanska staten, .mil för militären. Det var 1985, och internet var fortfarande så amerikanskt att ingen tyckte det var konstigt att "staten" helt enkelt betydde den amerikanska staten.

Först i november 1988 tillkom en åttonde, .int, på begäran av NATO. Därefter var det tyst i tolv år.

15 mars 1985: symbolics.com, den allra första

Och så frågan alla vill veta svaret på: vilket domännamn var det allra första? Det är symbolics.com, registrerat den 15 mars 1985 av Symbolics, ett företag från Cambridge i Massachusetts. Symbolics byggde så kallade Lisp-maskiner, datorer för forskare inom artificiell intelligens. En sådan maskin var ungefär lika stor som ett kylskåp. En trevlig detalj: deras datorer gjorde animationerna till ett par Star Trek-filmer, och i romanen Jurassic Park nämns företaget.

Hur speciellt det var syns i takten efteråt. Under hela 1985 registrerades exakt sex .com-domännamn: efter Symbolics följde bbn.com (24 april), think.com (24 maj), mcc.com (11 juli), dec.com (30 september) och northrop.com (7 november). 1986 kom de stora namnen: xerox.com, hp.com, ibm.com, sun.com, intel.com och att.com. Apple registrerade apple.com den 19 februari 1987, Microsoft dök inte upp förrän den 2 maj 1991, amazon.com kom den 1 november 1994 och google.com den 15 september 1997. Lustigt nog fanns facebook.com redan från den 29 mars 1997, åtta år innan Facebook köpte det. 1992, sju år efter starten, fanns det ännu inte 15.000 .com-domännamn. Nu är de fler än 166 miljoner.

Symbolics självt finns inte längre, men domännamnet gör det. I augusti 2009 såldes symbolics.com till en domännamnsinvesterare, och det är fortfarande i dag online som ett litet monument.

För tydlighetens skull: skandinaverna hävdar att nordu.net är världens äldsta domännamn, eftersom det redan fanns den 1 januari 1985. Det var dock dagen då ändelserna själva skapades, nordu.net var namnet på en nätverksknutpunkt och ingen vanlig registrering. Symbolics.com är det första domännamn som ett företag verkligen ansökte om och fick.

Även de andra ändelserna hade sina förstlingar. Den 24 april 1985 fick fem universitet samtidigt ett .edu-namn (berkeley.edu, cmu.edu, purdue.edu, rice.edu och ucla.edu), i juni 1985 var css.gov det första statliga namnet, och den 10 juli 1985 registrerade Mitre det första .org-namnet: mitre.org.

En ölbricka i Amsterdam: hur länder fick sin egen ändelse

Alla dessa ändelser var amerikanska. På Centrum voor Wiskunde en Informatica (CWI) i Amsterdam tyckte Teus Hagen och Piet Beertema att det var lite märkligt. Hagen berättade 2026 för NOS hur det gick till: de tyckte att .edu, .gov och .com var för amerikanska, och skissade på en ölbricka ändelserna .nl och .be, efter landskoderna på bilskyltar. Eftersom Tyskland bara använder en bokstav på sina skyltar (D) och det var för lite, valde de två bokstäver. "På varenda lastbil ser jag min namnteckning", säger Hagen fortfarande stolt.

Den officiella grunden blev den befintliga ISO-listan med tvåbokstavskoder för länder. Jon Postel delade ut landändelserna enligt en enkel regel: den som först på allvar bad om sitt lands ändelse och var beredd att ta ansvar för den, fick den. På så sätt delades hela världen upp på bara några år, utan fördrag, utan möte, med e-post.

På pappret var .us den första landändelsen, skapad den 15 februari 1985. Därefter kom .uk och .gb den 24 juli 1985 (britterna använde redan "uk" i sitt eget nätverk och ville inte byta till den officiella koden gb, som därför aldrig togs i bruk), .il för Israel den 24 oktober 1985 och .au för Australien den 5 mars 1986. Men dessa första ändelser var begränsade eller ännu inte riktigt i bruk. Den första landändelsen som faktiskt togs i drift utanför USA var .nl.

25 april 1986: Nederländerna får .nl

Piet Beertema, systemadministratör på CWI, skrev våren 1986 en formell ansökan till Jon Postel. Han räknade med en lång process. Två veckor senare kom ett svar som i princip löd: godkänt, sätt i gång. Beertema var enligt egen utsago "helt paff". Postel skrev även att han var den förste som registrerade en nationell ändelse. Den 25 april 1986 var .nl ett faktum.

Den 1 maj 1986 registrerade Beertema det första .nl-domännamnet, och du gissar rätt: cwi.nl, för sin egen arbetsgivare. Det namnet finns kvar än i dag. Den som tittar i SIDN:s whois ser för övrigt datumet 30 april, drottningens födelsedag. Det beror på att SIDN 2012 gick över till världstiden UTC, vilket flyttade alla gamla registreringsdatum en dag bakåt. Beertema håller fast vid att det var den 1 maj, och han var där.

Det andra .nl-namnet var hse.nl från Hogeschool Eindhoven, den 17 maj 1986. De första tio var alla universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det första stora företaget var Philips, med philips.nl den 24 september 1986. Det gick inte helt smärtfritt: flera personer anmälde sig för namnet Philips, och Beertema fick ensam avgöra vem som skulle få det. Mellan 1986 och 1991 registrerades totalt inte ens hundra .nl-domännamn.

Hur gick registreringen till? En ansökan kom in via e-post, Beertema läste den och skrev in namnet för hand i en textfil på sin dator. Han kallade det själv, med en känsla för ironi, "cutting-edge technology". I tio år gjorde han det helt ensam, totalt omkring tiotusen domännamn. Han tog även fram ett gör-det-själv-paket som kollegor i andra europeiska länder kunde använda för att sätta upp sin egen ändelse. Inom några år hade nästan hela Europa en egen. Den 17 november 1988 klockan 14:28 kopplade han dessutom Nederländerna, som ett av de två första länderna, till NSFNET, föregångaren till internet som vi känner det i dag. Det är inte utan anledning han kallas Godfather of .nl. Han förvaltar fortfarande webbplatsen godfatherof.nl.

1996 hade det blivit för mycket för Beertema att klara ensam ("det har liksom skenat i väg lite", sa han själv om det). Den 31 januari 1996 grundade CWI, SURFnet och NLnet därför SIDN, Stichting Internet Domeinregistratie Nederland, som sedan dess sköter alla .nl-registreringar. Från den 1 april 1996 kostade ett .nl-domännamn för första gången pengar. Och först 2003 fick även privatpersoner registrera ett .nl-domännamn; innan dess var du tvungen att vara registrerad hos Kamer van Koophandel.

1991: webben gör domännamnet berömt

Fram till början av 1990-talet var domännamn något för forskare och systemadministratörer. Det förändrades när Tim Berners-Lee på CERN kom på World Wide Web och släppte det 1991. Plötsligt hade alla en anledning att komma ihåg en adress, och ett domännamn blev ett varumärke. 1995 beslutade den amerikanska staten att registrering inte längre var gratis: Network Solutions fick ta ut 100 dollar för två år. 1998 grundades ICANN för att förvalta hela systemet, och 2000 köpte Verisign företaget Network Solutions för 21 miljarder dollar. Ett företag som 1995 bytte ägare för bara 4,7 miljoner dollar.

Även i Nederländerna gick det snabbt. Det miljonte .nl-domännamnet registrerades den 19 december 2003 (verzeker-online-zelf.nl), det tvåmiljonte den 10 augusti 2006 (shop4business.nl), det femmiljonte 2012 och det sexmiljonte den 18 juni 2020 (deyogiclub.nl). Nu finns det drygt sex miljoner .nl-domännamn, vilket gör .nl till världens fjärde största landändelse. Av alla nederländska webbplatser använder omkring sjuttio procent ett .nl-namn. Det dyraste .nl-domännamnet någonsin var vakantie.nl, sålt 2007 för 2,5 miljoner euro.

Domännamnet som guldgruva

Där namn är knappa handlas det. Det dyraste domännamn vars pris är känt är ai.com: sålt 2025 för 70 miljoner dollar. Innan dess låg voice.com i topp, köpt 2019 för 30 miljoner dollar. Andra toppförsäljningar: 360.com (17 miljoner, 2015), chat.com (15,5 miljoner, 2023), sex.com (13 miljoner, 2010) och hotels.com (11 miljoner, redan 2001). Som jämförelse: ett nytt .nl-domännamn kostar hos WebOké bara ett par euro om året. Du måste bara vara snabbare än alla andra.

Nya ändelser: från .info till .amsterdam

I femton år stannade det vid de ursprungliga ändelserna och landskoderna. I november 2000 valde ICANN de första nya: .info, .biz, .name, .pro, .aero, .coop och .museum. 2004 följde bland annat .mobi, .travel, .jobs och .cat (för Katalonien, inte för katter). Den 5 maj 2010 lanserades de första ändelserna med ett annat skriftsystem, på arabiska för Egypten, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, och drygt en vecka senare följde den ryska .рф.

Det stora genombrottet kom 2012, när ICANN öppnade systemet för alla med en bra plan och en rejäl plånbok. Det kom in 1.930 ansökningar. De första nya ändelserna undertecknades i juli 2013, och i februari 2014 lanserades .guru som den första nykomlingen med latinskt skriftsystem. Nederländerna var med: .frl för Friesland har funnits sedan 22 augusti 2014 och .amsterdam sedan 20 november 2014. I dag finns det fler än 1.200 generiska ändelser, från .app till .zuerich.

Internet i siffror

I mitten av 2026 passerade världen för första gången 400 miljoner domännamn: 401,6 miljoner för att vara exakt. Av dessa är 166,6 miljoner .com och 148,6 miljoner landändelser. Den största landändelsen är .de med drygt 17 miljoner namn; .nl ligger på fjärde plats med drygt sex miljoner. Inte illa för en ölbricka.

Och weboke.nl, då?

Vi har förstås kollat upp det. Weboke.nl registrerades den 22 april 2005. Det är exakt tre dagar före .nl:s nittonde födelsedag, och sex dagar innan .eu fanns: den ändelsen skapades inte förrän den 28 april 2005. Weboke.nl är alltså äldre än den europeiska ändelsen, äldre än Twitter och äldre än iPhone. Vid tidpunkten för vår registrering fanns det ungefär en och en halv miljon .nl-domännamn; det tvåmiljonte skulle dröja drygt ett år till. Jämfört med cwi.nl är vi en nykomling, men i domännamnsår är vi numera en respektabel tjugoåring.

Historien i korthet

• 1974: en enda textfil, HOSTS.TXT, innehåller alla datornamn i ARPANET.
• November 1983: Paul Mockapetris beskriver Domain Name System.
• 1 januari 1985: .com, .net, .org, .edu, .gov, .mil och .arpa lanseras.
• 15 februari 1985: .us blir den första landändelsen, på pappret.
• 15 mars 1985: symbolics.com, det allra första domännamnet.
• 25 april 1986: Nederländerna får .nl, den första fungerande landändelsen utanför USA.
• 1 maj 1986: cwi.nl, det första .nl-domännamnet.
• 1991: World Wide Web gör domännamn intressanta för alla.
• 1995: registrering kostar för första gången pengar, 100 dollar för två år.
• 31 januari 1996: SIDN tar över .nl från Piet Beertema.
• 1998: ICANN grundas.
• 19 december 2003: det miljonte .nl-domännamnet.
• 22 april 2005: weboke.nl.
• 28 april 2005: .eu.
• 5 maj 2010: de första ändelserna med ett icke-latinskt skriftsystem.
• 2014: hundratals nya ändelser, däribland .frl och .amsterdam.
• 2026: fler än 400 miljoner domännamn världen över, .nl fyller 40.

Alla landändelser med sitt födelsedatum

Nedan ser du alla 248 landändelser som finns i dag, från äldst till yngst, med datumet då IANA (organisationen som förvaltar internets rot) skapade ändelsen. Det är tidpunkten då det för första gången gick att registrera domännamn under den ändelsen; det första riktiga namnet kom oftast inom några dagar till några månader. Letar du efter ett visst land, använd då webbläsarens sökfunktion (Ctrl+F eller Cmd+F).

Källor

• SIDN: 40 år med .nl-domänen och SIDN:s milstolpar
• NOS: .nl fyller fyrtio år
• IANA Root Zone Database (skapandedatum för alla ändelser, hämtat i oktober 2026)
• Wikipedia: äldsta domännamnen, Domain Name System och .nl
• Verisign Domain Name Industry Brief, andra kvartalet 2026