Hur ett domännamn är uppbyggt

Modul 1: Vad är DNS? · Lästid: 7 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen kan du namnge delarna av ett domännamn och läsa ett namn från höger till vänster.

Nyckelbegrepp: label, TLD (ccTLD och gTLD), andra nivån, subdomän, root, punkt i slutet, FQDN, maxlängd

Ett namn består av labels

Ta namnet www.shop.exempel.se. Det består av fyra delar, åtskilda av punkter: www, shop, exempel och se. Varje del kallas en label.

Du läser ett domännamn från höger till vänster. Till höger står den mest allmänna delen, till vänster den mest specifika. Det är samma princip som med en postadress: du skriver namnet först och landet sist, men posten letar först upp landet och personen sist. Ett domännamn skriver du på samma sätt, från specifikt till allmänt, med landet (eller en annan kategori) till höger och datorns namn till vänster. Därför läser DNS det från höger till vänster: först landet, och datorns namn sist.

Trädet

DNS är uppbyggt som ett omvänt träd:

                    . (root)
          ┌─────────┼──────────┐
         nl        com        org
      ┌───┴───┐      │          │
 voorbeeld   sidn  google   wikipedia
   ┌──┴──┐
  www   shop
         │
        www

• Högst upp finns roten, trädets rot. Den har inget namn. Du skriver den som en ensam punkt.
• Under den finns toppdomänerna eller TLD:erna: nl, com, org, de, be och drygt tusen andra.
• Under dem finns namnen du kan registrera, som voorbeeld under nl. Det kallas andra nivån. Tillsammans bildar de voorbeeld.nl: ditt domännamn.
• Allt du själv lägger till vänster om det är en subdomän: www.voorbeeld.nl, shop.voorbeeld.nl, och till och med www.shop.voorbeeld.nl. De behöver du inte registrera. Som domäninnehavare av voorbeeld.nl skapar du dem själv, så många du vill.

Typer av toppdomäner

Det finns två huvudtyper av TLD:er:

Strikt sett är .eu inget land, men den behandlas ändå som en ccTLD. Varje TLD har egna regler: vem som får registrera, hur länge, hur en överföring går till. De reglerna bestäms av den som administrerar TLD:n (se lektion 1.3).

Vissa länder använder en extra nivå. I Storbritannien registrerar man till exempel ofta under .co.uk. Med voorbeeld.co.uk är uk TLD:n, men registreringen sker på tredje nivån. För hur DNS fungerar spelar det ingen roll: det är helt enkelt en label till.

Punkten i slutet

Officiellt slutar varje fullständigt namn med en punkt, som i www.voorbeeld.nl. (lägg märke till punkten i slutet). Den sista punkten är roten. I din webbläsare skriver du aldrig ut den, eftersom webbläsaren lägger till den i tysthet. Men i en DNS-panel är den viktig.

Ett namn som slutar med en punkt kallas ett fullständigt namn eller FQDN (fully qualified domain name). Ett namn utan punkt i slutet är i en DNS-panel ofta ett relativt namn: panelen lägger till ditt eget domännamn efter det.

Säg att du administrerar DNS för voorbeeld.nl och anger mail.voorbeelddomein.nl som värde i en post, utan punkt. Då blir det i verkligheten:

mail.voorbeelddomein.nl.voorbeeld.nl.

Det namnet finns inte, och din post fungerar inte. Med en punkt i slutet (mail.voorbeelddomein.nl.) blir det rätt. Det här är ett av de vanligaste misstagen inom DNS. Lektion 2.2 går vidare in på detta. Vissa paneler lägger till punkten själva eller varnar dig; kontrollera alltid hur posten ser ut efter att du sparat.

Stora bokstäver, tecken och längd

• Stora och små bokstäver spelar ingen roll. Voorbeeld.NL och voorbeeld.nl är samma namn.
• Tillåtna tecken för värdnamn är bokstäver, siffror och bindestreck (inte i början eller slutet av en label). Namn med bokstäver som é eller ü (IDN, internationalized domain names) finns också. De lagras i DNS som en kod som börjar med xn--. café.nl blir till exempel xn--caf-dma.nl.
• Ett understreck (_) stöter du på i tekniska namn som _dmarc.voorbeeld.nl eller selector1._domainkey.voorbeeld.nl. De är inte avsedda som webbadresser, utan för särskilda poster (modul 4).
• Maxlängd: en label får vara högst 63 tecken, hela namnet högst 253 tecken (utan den sista punkten). Det står i RFC 1035.

Var finns ditt domännamn och var finns din subdomän?

Skillnaden mellan domännamn och subdomän är praktiskt viktig:

• Domännamnet (voorbeeld.nl) registrerar och betalar du hos en registrar. Där ställer du också in namnservrarna.
• Subdomäner (www, shop, mail) skapar du själv i DNS för din domän. Där behöver du ingen registrar.

Namnet voorbeeld.nl i sig, utan något framför, kallar vi i den här kursen den nakna domänen. På fackspråk heter det apex eller zone apex. I paneler skrivs den ofta som @.

Sammanfattning

• Ett domännamn består av labels åtskilda av punkter; du läser det från höger till vänster.
• Till höger står TLD:n (ccTLD som .nl eller gTLD som .com), framför den det registrerade namnet, och framför det subdomäner.
• Roten är en ensam punkt; ett namn med punkt i slutet är ett fullständigt namn (FQDN).
• Utan punkt i slutet lägger en panel till ditt eget domännamn efter det.
• En label är högst 63 tecken, ett namn högst 253; stora bokstäver spelar ingen roll.

Quiz

Uppgift

Uppgift Z1.2: Analysera ett namn. Ta namnet nl.wikipedia.org. Fyll i: (1) TLD:n, (2) det registrerade domännamnet, (3) subdomänen. Leta sedan upp vilka namnservrar TLD:n org har (NS-post för org.) och fyll i en av dem.

Läs mer

De här artiklarna beskriver situationen hos WebOké. Hos andra leverantörer fungerar det på liknande sätt.

• Domännamnets historia
• WebOké manual 2.1: Sök och välj en domän