Registry, registrar och domäninnehavare: vem gör vad?

Modul 1: Vad är DNS? · Lästid: 7 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen kan du förklara vem som ansvarar för vad kring ett domännamn och var du hittar den informationen.

Nyckelbegrepp: ICANN, IANA, registry (som SIDN, DENIC, Verisign), registrar, domäninnehavare, whois och RDAP, auth-kod

Tre lager

Kring varje domännamn spelar tre parter en roll, plus du själv som domäninnehavare. Det är bra att hålla isär dem, eftersom var och en ansvarar för något annat.

1. IANA och ICANN: roten

Högst upp finns roten av DNS (lektion 1.2). Vilka toppdomäner som finns och vem som förvaltar dem hålls reda på av IANA (Internet Assigned Numbers Authority). IANA är en del av ICANN, en internationell ideell organisation. ICANN tar också fram reglerna för generiska toppdomäner som .com och .org. För landskoder som .nl bestämmer varje land i stort sett sina egna regler.

2. Registryn: förvaltaren av en toppdomän

Varje toppdomän har en förvaltare: registryn. Den för registret över alla domännamn under den toppdomänen, med bland annat domäninnehavare och namnservrar för varje namn. Exempel:

Registryn driver också själva namnservrarna för toppdomänen. Frågar en dator någonstans i världen efter voorbeeld.nl, berättar namnservrarna för .nl vilka namnservrar den ska fråga vidare. Det kallar vi delegering (lektion 1.4 och 2.1).

3. Registraren: där du registrerar

Som privatperson eller företag registrerar du oftast inte direkt hos registryn, utan hos en registrar (återförsäljare): ett företag som åt dig registrerar, förnyar och ändrar domännamn. Ditt webbhotell är ofta även din registrar, men det måste inte vara så. Hos SIDN kallades registrarer tidigare officiellt "deelnemers" (deltagare); det ordet stöter du fortfarande ibland på.

Via din registrar sköter du bland annat:

• registrering, förnyelse och uppsägning;
• namnservrarna för din domän;
• uppgifterna om domäninnehavaren och kontaktpersonerna;
• auth-koden (även kallad överföringskod, EPP-kod eller token), som du använder för att flytta domänen till en annan registrar;
• vid DNSSEC: att skicka nyckeluppgifterna (DS-posten) till registryn (lektion 8.1).

Viktigt: registraren är inte automatiskt den part som hanterar dina DNS-poster. Det är den part som driver namnservrarna. Ofta är det samma part, men det kan också vara en annan, till exempel om du använder Cloudflare (lektion 2.1 och 7.5).

4. Domäninnehavaren: det är du

Domäninnehavaren (på engelska registrant) är ägaren av domännamnet: personen eller organisationen som bestämmer över det. Låter du en webbyrå sköta din domän, se då till att du (eller ditt företag) är registrerad som domäninnehavare, och inte webbyrån. Annars kan det senare bli svårt att flytta domänen.

Förutom domäninnehavaren finns det ofta kontaktpersoner, till exempel en administrativ och en teknisk kontakt. De kan ligga hos en annan part. Vid en flytt av registrar uppdateras de ofta automatiskt.

Slå upp uppgifter: whois och RDAP

Vill du veta vilken registrar en domän har, vilka namnservrar som är inställda och när den registrerades? Då använder du whois eller efterföljaren RDAP (Registration Data Access Protocol). Varje registry erbjuder en uppslagsfunktion, till exempel whois:en hos Internetstiftelsen för .se. Det finns också allmänna whois-webbplatser.

Ett whois-svar ser ungefär ut så här (förkortat):

Domain name: voorbeeld.nl
Status:      active
Registrar:   Voorbeeld Registrar B.V.
DNSSEC:      yes
Domain nameservers:
   ns1.voorbeeldhost.nl
   ns2.voorbeeldhost.nl
Creation Date: 1998-05-12

Personuppgifter om privatpersoner ser du oftast inte längre på grund av dataskyddsreglerna (GDPR). Du ser däremot registraren, statusen och namnservrarna.

Observera skillnaden:

• whois/RDAP visar vad som står hos registryn (vilka namnservrar som är angivna);
• en DNS-fråga visar vad namnservrarna svarar.

Stämmer dessa två inte överens, är det ett tecken på att något är fel. Till exempel om du har ändrat namnservrarna hos registraren men den nya parten ännu inte har zonen klar (lektion 2.3).

Varför den här uppdelningen spelar roll

Med den här kunskapen kan du snabbare placera många problem:

• "Min domän har gått ut." Det är en fråga för registraren och registryn, inte för DNS. Efter att domänen gått ut kan den hamna i karantän; då fungerar inte DNS längre.
• "Jag vill ändra mina poster." Det gör du hos den part som driver namnservrarna, inte nödvändigtvis hos registraren.
• "Jag vill flytta." För en ny registrar behöver du auth-koden. För en annan DNS-part behöver du inte flytta domänen: du ändrar bara namnservrarna.
• "Jag får ett mejl från ICANN eller registryn." Det kan vara äkta (till exempel en begäran om att bekräfta din e-postadress), men det kan också vara nätfiske (phishing). Kontrollera alltid via din egen registrar.

Sammanfattning

• IANA (en del av ICANN) håller reda på vilka toppdomäner som finns och vem som förvaltar dem.
• Varje toppdomän har en registry, till exempel SIDN för .nl och Verisign för .com.
• Du registrerar via en registrar; där sköter du bland annat namnservrar, innehavaruppgifter och auth-koden.
• Domäninnehavaren är ägaren av domänen; se till att det är du.
• Med whois/RDAP ser du vad som står hos registryn, med en DNS-fråga vad namnservrarna svarar.

Quiz

Uppgift

Uppgift Z1.3: Namnservrar för internet.nl. Ta reda på med en whois- eller RDAP-fråga (eller en DNS-fråga efter NS-posten) vilka namnservrar internet.nl har. Fyll i dem.

Läs mer

De här artiklarna beskriver situationen hos WebOké. Hos andra registrarer fungerar det på liknande sätt.

• Vad är SIDN och var registreras .nl-domäner?
• Vad är en domäninnehavare?
• WebOké manual 2.1: Sök och välj en domän
• WebOké manual 5.12: Flytta bort ett domän: flyttkod (EPP) och överföringslås