www, vidarebefordran och vad DNS inte gör

Modul 3: Poster för din webbplats · Lästid: 7 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen känner du till skillnaden mellan DNS (var finns servern) och vidarebefordran (vilken sida du får), och kan ställa in www på rätt sätt.

Nyckelbegrepp: www, vidarebefordran (redirect, 301/302), domänpekare eller alias, https-certifikat, en sökväg finns inte i DNS

Vad DNS vet och inte vet

DNS besvarar en typ av fråga: "var finns det här namnet?" Svaret är en adress (A, AAAA) eller ett annat namn (CNAME). Därefter är DNS klar. Allt som händer efter det hanteras av webbservern på den adressen.

En webbadress består av mer än ett namn:

https://www.example.com/contact?taal=nl
└─┬─┘   └──────┬───────┘└───┬──┘└──┬──┘
protokoll    namn          sökväg  parametrar

Bara den mellersta delen, namnet, når DNS. Protokollet (https), sökvägen (/contact) och parametrarna ser DNS aldrig. Det leder till några saker som överraskar många:

• DNS kan inte vidarebefordra till en sida. En post som "example.com till othersite.example/actie" finns inte.
• DNS väljer inte mellan http och https. Om en besökare hamnar på https hanteras av webbservern.
• DNS vet inte vilken webbplats som ligger på en server. På en enda IP-adress kan hundratals webbplatser köras. Webbläsaren skickar med namnet i sin förfrågan, och webbservern väljer rätt webbplats utifrån det.

Vidarebefordran sker på webbservern

Vill du att example.com ska vidarebefordra besökare till www.example.com, eller att ett andra domännamn ska gå till din huvudwebbplats? Då behöver du två steg:

1. DNS: låt namnet peka på en webbserver som kan utföra vidarebefordran. Det är oftast ditt eget webbhotell, eller en vidarebefordringstjänst hos din registrar.
2. Webbserver: ställ in en vidarebefordran (redirect) där. Servern svarar då inte med en sida, utan med "gå till den här andra adressen". Webbläsaren följer det automatiskt.

En vidarebefordran har en kod:

En domänpekare eller domänalias är något annat: då visar samma webbplats sig under två namn, utan att adressfältet ändras. Det hanteras också av hotellpanelen, inte DNS. DNS för det andra namnet behöver bara peka på samma server.

Det finns också frame forwarding: adressfältet fortsätter visa din domän medan du ser en annan webbplats. Det fungerar ofta dåligt med moderna webbplatser (som vägrar laddas i en ram) och sökmotorer gillar det inte. Använd det hellre inte.

www: ja eller nej?

www är helt enkelt en subdomän. Om du kör din webbplats på www.example.com eller på example.com är ett val. Det viktiga är bara:

1. Båda måste fungera. Besökare skriver antingen det ena eller det andra. Saknas en post för www, får de ett felmeddelande om att webbplatsen inte finns.
2. Välj en som huvudadress och låt den andra vidarebefordra dit med en 301. Då ser en sökmotor en webbplats, inte två kopior.

I DNS innebär det oftast:

example.com.       3600  IN  A      192.0.2.10
www.example.com.   3600  IN  CNAME  example.com.

eller en egen A-post för www med samma adress. En wildcard (lektion 3.3) kan också täcka www. Hos en extern tjänst, som en webbutiksplattform, pekar www ofta med en CNAME till tjänsten och den nakna domänen med en A-post till en adress som tjänsten anger (lektion 3.2 förklarar varför).

Certifikatet hör också till

En webbläsare visar bara ett hänglås om servern har ett certifikat för exakt det namn som besökaren skrev. Ett certifikat för example.com täcker inte automatiskt www.example.com. Se därför till att certifikatet omfattar båda namnen.

Det får en konsekvens för vidarebefordran: en besökare som öppnar https://example.com får först en certifikatkontroll och först därefter vidarebefordran. Utan giltigt certifikat för den nakna domänen ser hen en varning, även om du sedan skickar hen vidare på rätt sätt. Även namnet som bara vidarebefordrar behöver alltså ett certifikat.

Gratis certifikat som de från Let's Encrypt kontrollerar om namnet verkligen pekar på din server. Pekar DNS fortfarande på en gammal server, lyckas inte ansökan. Först DNS, sedan certifikatet.

I praktiken: så ser det ut i en panel

Som exempel använder vi DirectAdmin. I cPanel, Plesk och andra paneler heter den här delen ofta "Redirects" eller "Vidarebefordran".

1. Öppna Webbplatsomdirigeringar (vidarebefordran).
2. Fyll i sökvägen som ska vidarebefordras, till exempel / för hela webbplatsen.
3. Välj typ: 301 för permanent.
4. Fyll i måladressen, med https://.
5. Spara.

DNS för namnet måste då peka på ditt eget webbhotell. Pekar det på en annan tjänst, når besökaren aldrig den här vidarebefordran.

Sammanfattning

• DNS ger bara adressen till ett namn. Sökväg, protokoll och parametrar ser DNS inte.
• Vidarebefordran (301, 302) och domänpekare hanteras av webbservern, inte av DNS.
• Se till att både den nakna domänen och www har en post, och välj en som huvudadress.
• Ett certifikat måste täcka varje namn en besökare kan skriva, även namnet som bara vidarebefordrar.
• Först DNS i ordning, sedan certifikatet.

Quiz

Uppgift

Uppgift Z3.4: www: CNAME eller A? Hur är www.sidn.nl inställt i DNS? Ta reda på vilken post som finns för www.sidn.nl och fyll i typen (A, AAAA eller CNAME) och värdet. Tips: fråga först efter en CNAME.

Det finns ingen installationsuppgift i övningszonen för den här lektionen: vidarebefordran sker på en webbserver, inte i DNS.

Läs mer

De här artiklarna beskriver stegen i WebOkés paneler; i andra paneler fungerar det på liknande sätt.

• DirectAdmin-guide 4.7: Webbplatsomdirigeringar: vidarebefordra ett domän eller en sida
• DirectAdmin-guide 4.4: Domänpekare: ett andra domännamn för samma webbplats
• Skapa en omdirigering till en annan domän (webbhotellskonto)
• Skapa domänvidarebefordran/omdirigering (domänregistrering)
• DirectAdmin-guide 6.3: Certifikat för www, underdomäner och wildcard