Namnservrar och poster: skillnaden

Modul 2: Namnservrar och zoner · Lästid: 7 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen kan du fastställa var DNS för en domän administreras, och förklara varför en ändring på fel ställe inte gör någon skillnad.

Nyckelbegrepp: namnserver (NS), zon, poster, delegering, "den som kör namnservrarna administrerar DNS"

Två frågor som ofta blandas ihop

DNS handlar alltid om två olika frågor:

1. Vem administrerar DNS för den här domänen? Svaret är namnservrarna.
2. Vad står det i DNS för den här domänen? Svaret är posterna, till exempel A, MX och TXT.

En jämförelse: namnservrarna är adressen till arkivet där din domäns telefonkatalog finns. Posterna är raderna i den katalogen. Vill du ändra en rad måste du vara i rätt arkiv. Att ändra en kopia av telefonkatalogen i ett annat arkiv ger ingen effekt: ingen tittar där.

Namnservrar: var telefonkatalogen finns

Hos registeransvarig finns en lista med namnservrar för varje domän. I lektion 1.4 såg du att en resolver via toppdomänen hänvisas vidare till dessa namnservrar. Till exempel:

example.com.   NS   ns1.hosting.example.
example.com.   NS   ns2.hosting.example.

Varje domän har minst två namnservrar. Faller en bort svarar den andra. Många registeransvariga, däribland SIDN (som ansvarar för .nl i Nederländerna), kräver det. Ofta ligger de i olika nätverk eller datacenter.

Namnservrarna ställer du in via din registrar (lektion 1.3). Registrarn skickar vidare uppgifterna till registeransvarig. Först därefter hänvisar världen till dessa namnservrar.

Zonen: vad som står i telefonkatalogen

På namnservrarna finns zonen för din domän: samlingen av alla poster. En zon innehåller till exempel:

example.com.        3600  IN  A      192.0.2.10
example.com.        3600  IN  AAAA   2001:db8::10
www.example.com.    3600  IN  CNAME  example.com.
example.com.        3600  IN  MX     10 mail.example.com.
mail.example.com.   3600  IN  A      192.0.2.25
example.com.        3600  IN  TXT    "v=spf1 mx ~all"

Hur du läser en sådan rad i detalj lär du dig i lektion 2.2. Vad varje posttyp gör lär du dig i modul 3 till 5.

Den gyllene regeln

Den som kör namnservrarna administrerar DNS.

Det låter logiskt, men i praktiken är det här det ofta går fel. Några igenkännbara situationer:

• Du har registrerat din domän hos en part A, men dina namnservrar pekar mot Cloudflare. Då ändrar du dina poster hos Cloudflare. DNS-vyn hos part A kan fortfarande visa poster, men de läses inte av någon.
• Du har låtit bygga en webbplats på en plattform som Wix, och satt namnservrarna mot den plattformen. Då administrerar plattformen hela din DNS, även dina e-postposter. MX-poster och andra e-postposter måste alltså läggas där. Glömmer du det slutar din e-post att komma fram.
• Ditt webbhotell visar en DNS-zon i en kontrollpanel, men din domän använder namnservrarna från din tidigare leverantör. Då gör ändringar hos ditt nya webbhotell ingenting förrän du bytt namnservrar.

Symptomet är alltid detsamma: du ändrar en post, du väntar, och ingenting händer. Då är den första frågan: ändrar jag på rätt ställe?

Så fastställer du var DNS administreras

1. Slå upp namnservrarna. Använd ett verktyg för DNS-uppslag online, eller i ett kommandofönster:

   nslookup -type=ns example.com

   eller

   dig NS example.com +short

2. Se vem det är utifrån namnet. Namnservrar har oftast leverantörens namn i sig. *.ns.cloudflare.com är Cloudflare, ns*.wixdns.net är Wix, namnservrarna hos ditt webbhotell känner du igen på deras domännamn.
3. Ändra posterna hos den parten. Där loggar du in och justerar zonen.

En andra kontroll är domänens whois (lektion 1.3). Den visar namnservrarna så som de är registrerade hos registeransvarig. Det är det världen använder. Skiljer sig svaret från namnservrarna själva från det, är något felkonfigurerat.

Att kopiera poster är inte samma sak som att flytta

Byter du namnservrar följer posterna inte automatiskt med. Den nya parten börjar med en tom zon, eller med en standardzon de själva skapat. Det som stod i den gamla zonen måste du själv föra över. Glömmer du till exempel DKIM-posten eller en verifieringspost för Microsoft 365, slutar den delen att fungera efter bytet.

Därför gäller: förbered zonen hos den nya parten först, byt sedan namnservrarna. Lektion 2.3 och 6.3 går vidare in på detta.

I praktiken: så ser det ut i en kontrollpanel

I Mitt WebOké visas överst på domänsidan, fliken DNS, vilka namnservrar domänen använder. Står det andra namnservrar än webbhotellets egna, visar panelen att DNS administreras någon annanstans. I DirectAdmin ser du NS-posterna i zonen under DNS-administration. Observera: de visar bara vad som står i zonen, inte vad som är registrerat hos registeransvarig. Andra kontrollpaneler, som cPanel, Plesk eller din registrars panel, visar samma information, oftast under en rubrik som "Namnservrar" eller "DNS".

Sammanfattning

• Namnservrar avgör vem som administrerar DNS; poster avgör vad som står i den.
• Varje domän har minst två namnservrar, inställda via registrarn.
• Zonen är samlingen av poster på namnservrarna.
• Den som kör namnservrarna administrerar DNS: ändringar på annat håll gör ingenting.
• Vid byte av namnservrar följer posterna inte automatiskt med: förbered zonen först, byt sedan.

Quiz

Uppgift

Uppgift Z2.1: Vem administrerar DNS? Slå upp namnservrarna för wikipedia.org och för din egen domän (om du har en). Fyll i dem, och ange hos vilken part du skulle behöva ändra DNS för din egen domän.

Läs mer

Dessa artiklar beskriver situationen hos WebOké. Hos andra leverantörer fungerar det på liknande sätt.

• DirectAdmin-guide 5.1: Vad är DNS och när ändrar du det?
• DirectAdmin-guide 5.12: DNS i Mitt WebOké och hos externa namnservrar som Cloudflare
• Använd egna eller externa nameservers (som Cloudflare) för din domän
• Hur lång tid tar en ändring av nameserver eller DNS, och vad gör du om du inte ser den?