DNS: internets telefonkatalog

Modul 1: Vad är DNS? · Lästid: 6 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen kan du med egna ord förklara vad DNS gör och varför internet inte kan klara sig utan det.

Nyckelbegrepp: DNS, IP-adress, domännamn, slå upp (lookup), post

Datorer räknar med siffror, människor med namn

Varje dator som är ansluten till internet har en adress: IP-adressen. Det är en slags telefonnummer. Det finns två varianter:

• IPv4, fyra tal med punkter emellan, till exempel 192.0.2.10;
• IPv6, längre, med kolon, till exempel 2001:db8::10.

Datorer hittar varandra bara via dessa nummer. Vi människor kommer lättare ihåg namn. Du minns example.com lättare än 192.0.2.10, och numret kan ändras utan att namnet ändras. Flyttar en webbplats till en annan server får den ett nytt nummer. Namnet förblir detsamma.

Det behövs alltså något som översätter namn till nummer. Det är Domain Name System, förkortat DNS.

Telefonkatalogen

Du kan jämföra DNS med en telefonkatalog, eller med kontaktlistan i din telefon. Du söker på ett namn och får ett nummer tillbaka. Skriver du example.com i din webbläsare händer följande:

1. Din webbläsare frågar DNS: "Vad är adressen till example.com?"
2. DNS svarar: "192.0.2.10."
3. Din webbläsare ansluter till 192.0.2.10 och begär webbplatsen.

Den sökningen kallas en uppslagning eller, på engelska, en lookup. Det går blixtsnabbt: oftast tar det mindre än en tiondels sekund. Du märker alltså ingenting, så länge det fungerar.

Inte bara för webbplatser

Bilden av telefonkatalogen stämmer nästan, men DNS kan lagra mer än ett nummer per namn. För ett domännamn finns olika typer av uppgifter, var och en för ett annat syfte. En sådan uppgift kallas en post. Några exempel:

Skickar någon ett mejl till info@example.com frågar avsändarens mailserver alltså inte efter A-posten, utan efter MX-posten: var är den här domänens brevlåda? Webbplats och e-post kan därför ligga hos två olika parter. Det är helt normalt: webbplatsen hos en part, mejlen hos Microsoft 365 eller Google Workspace.

Varje post har alltid tre delar:

• ett namn (till exempel example.com eller www.example.com);
• en typ (A, AAAA, MX, TXT och ytterligare en handfull andra);
• ett värde (svaret).

Dessutom finns ett tal som anger hur länge ett svar får sparas i minnet. Det kallas TTL. Det handlar modul 6 om.

Vad DNS inte är

Några missförstånd är vanliga:

• DNS lagrar inga webbplatser. Det anger bara var webbplatsen finns. Filerna för din webbplats ligger på en webbserver, inte i DNS.
• DNS lagrar ingen e-post. Det anger bara vilken server mejlet ska levereras till.
• DNS känner inte till sidor. example.com/contact kan du inte lägga in i DNS. DNS känner bara till namn. Det som kommer efter det första snedstrecket hanteras av webbservern (lektion 3.4).
• DNS är inget ägarbevis. Vem som är innehavare av ett domännamn finns hos registryn, inte i DNS (lektion 1.3).

En global, uppdelad telefonkatalog

Det finns inte en enda stor dator med alla namn på internet. Det skulle aldrig fungera: det finns hundratals miljoner domännamn och det ställs enormt många frågor varje sekund. Därför är DNS uppdelat. Varje part hanterar bara sin egen del:

• den som förvaltar .com (företaget Verisign) vet vilka servrar som har telefonkatalogen för example.com; för en .se-domän är det Internetstiftelsen;
• de servrarna känner själva till posterna för example.com.

Hur en fråga via dessa delar hittar rätt svar ser du i lektion 1.4. Att det är uppdelat förklarar också något som förvånar många: ändrar du en post ser inte alla det samtidigt. Många datorer på vägen minns ett svar en stund (cachen). Det handlar lektion 6.1 och 6.2 om.

Varför du som domäninnehavare behöver veta detta

Så länge allt fungerar behöver du inte bry dig om DNS. Men du stöter på det så snart:

• din webbplats eller e-post flyttar till en annan part;
• en tjänst som Google, Microsoft, en webbutiksplattform eller en nyhetsbrevstjänst frågar: "lägg till den här posten i din DNS";
• din e-post hamnar i skräpposten och någon säger att din SPF, DKIM eller DMARC inte är rätt inställda;
• din webbplats efter en ändring fungerar "hos den ena men inte hos den andra".

Ett litet fel i DNS kan slå ut din webbplats eller e-post. Därför lönar det sig att förstå vad du gör. Den här kursen hjälper dig med det, steg för steg.

Sammanfattning

• Datorer hittar varandra via IP-adresser (IPv4 som 192.0.2.10, IPv6 som 2001:db8::10); människor använder namn.
• DNS översätter namn till uppgifter, som IP-adresser och en domäns mailserver.
• Varje uppgift är en post med ett namn, en typ och ett värde.
• DNS lagrar inga webbplatser eller e-post och känner inte till sidor: det visar bara vägen.
• DNS är uppdelat över väldigt många servrar och svar sparas en stund (cache).

Quiz

Uppgift

Uppgift Z1.1: Adressen till sidn.nl. SIDN är registry för .nl i Nederländerna. Slå upp IPv4-adressen (A-post) och, om den finns, IPv6-adressen (AAAA-post) för sidn.nl. Använd vårt verktyg för att slå upp IP-adress (https://www.weboke.se/ip-sokning), ett annat online DNS-uppslagningsverktyg eller, om du redan kan det, nslookup sidn.nl i ett kommandofönster. Fyll i adresserna du hittar.

Läs mer

De här artiklarna beskriver stegen i WebOkés paneler. Hos andra leverantörer fungerar det på liknande sätt.

• DirectAdmin-guide 5.1: Vad är DNS och när ändrar du det?
• Domännamnets historia