Söka tillgänglighet och registrera

Modul 3: Registrering och innehavaren · Lästid: 9 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen kan du söka upp ett namn, förbereda en registrering ordentligt och förklara vad som händer efter beställningen och när namnet fungerar. Du vet också hur du hanterar många namn på en gång.

Nyckelbegrepp: tillgänglighet, ledigt eller upptaget, WHOIS och RDAP, karantän, frigjort namn, registreringsperiod, namnservrar vid registrering, när fungerar det, registrering i bulk

Ledigt, upptaget eller något däremellan

I modul 2 valde du ett namn och en toppdomän. Nu vill du veta om namnet fortfarande är ledigt. Det söker du upp hos en registrar: du skriver in namnet och ser om det är ledigt eller upptaget. Bakom kulisserna frågar registraren registryn, eller tittar i de offentliga uppgifterna via WHOIS eller RDAP (lektion 4.1).

"Ledigt" betyder: registryn känner just nu inte till namnet som registrerat. Det är en ögonblicksbild. Tills din registrering verkligen är behandlad kan någon annan hinna före. Tvekar du länge kan namnet vara borta när du kommer tillbaka.

"Upptaget" kan betyda fler saker än du tror:

• Namnet används helt enkelt av någon annan.
• Namnet tillhör dig eller din organisation, men ligger hos en annan registrar. Då registrerar du det inte, utan flyttar det (modul 6).
• Namnet har sagts upp och ligger i karantän. För .nl varar det i 40 dagar, och under den tiden kan bara den tidigare innehavaren ta tillbaka det. Därefter är det ledigt för alla. I .nl-Whois ser du då statusen "In quarantaine" (i karantän) med datumet då namnet blir ledigt. Även .eu och .be har 40 dagars karantän, .de har en återställningsperiod på 30 dagar (lektion 5.2).
• Namnet har uteslutits av registryn. För .nl gäller det några få namn, som www.nl och mail.nl.

Är ett namn upptaget, titta på vad som finns där innan du funderar vidare. Finns det en aktiv webbplats för ett företag, då letar du efter ett annat namn. Får du ett mejl från en okänd part som säger att "någon annan vill registrera ditt namn" och att du har en "förtur"? En sådan rätt finns inte. Det är en känd form av bedrägeri (lektion 7.1).

Frigjorda namn: kolla historiken

Ett namn som är ledigt kan tidigare ha tillhört någon annan. Det behöver inte vara ett problem, men det kan vara det. Det kan fortfarande finnas länkar till namnet, och folk kan fortfarande skicka mejl till de gamla adresserna. Det gäller också åt andra hållet: släpper du ett gammalt namn kan någon annan ta emot din e-post. SIDN varnar därför tidigare innehavare om deras avslutade namn fortfarande får mycket e-post. I lektion 5.3 läser du mer om frigjorda namn och om hur de kapas.

Praktiskt tips: sök upp ett frigjort namn i en sökmotor och se om det tidigare har använts till något otrevligt. Ett namn med dåligt rykte hos spamfilter eller i sökresultat är svårt att få rent.

Förbereda en registrering

Själva registreringen är klar på några minuter. Förberedelsen avgör om du får glädje av den senare. Gå igenom de här punkterna innan du beställer:

1. Innehavaren. I vems namn ska domänen stå? För ett företag är det företaget, inte webbutvecklaren eller en anställd. Lektion 3.2 går igenom det här utförligt.
2. Korrekta uppgifter. Namn, adress och en e-postadress som du verkligen läser, helst på en annan domän än den du registrerar. Se lektion 3.3.
3. Toppdomänerna. Registrerar du bara .nl, eller även .com eller .eu? Och varianter med och utan bindestreck? Bestäm det nu, inte först när någon annan har tagit dem (lektion 2.2 och 7.2).
4. Namnservrarna. När du registrerar anger du vilka namnservrar som sköter DNS för din domän. Oftast är det registrarens standardnamnservrar. Vill du hantera DNS någon annanstans fyller du i egna namnservrar; du behöver minst två. Vad namnservrar gör exakt lär du dig i DNS-kursen (lektion 2.3).
5. Vad som ska finnas på domänen. Kopplar du domänen till ett webbhotellspaket, till en e-postleverantör eller till ingenting ännu?
6. Registreringsperioden. Oftast registrerar du för ett år. För .com och andra gTLD:er går det också att registrera flera år i förväg, upp till högst tio år. För .nl visar registryn inget utgångsdatum: hur länge din registrering gäller och hur du förnyar kommer du överens om med din registrar (modul 5).

Efter beställningen: när fungerar det?

Efter din beställning skickar registraren registreringen vidare till registryn. Sedan händer tre saker i tur och ordning:

1. Registryn registrerar namnet. Från och med då är du innehavaren. För .nl ser du i Whois en kort stund "In aanvraag" (ansökan pågår) och därefter "Actief" (aktiv). Finns det ännu inga namnservrar står det "Inactief" (inaktiv): namnet är ditt men fungerar inte ännu.
2. Registryn hänvisar till dina namnservrar. När en dator frågar efter ditt namn skickar registryn den vidare till de namnservrar du angav.
3. Dina namnservrar svarar. Där måste posterna för din webbplats och din e-post finnas. Utan de posterna syns ingenting och ingen e-post kommer fram.

Hur snabbt det går skiljer sig mellan toppdomäner och registrarer. Märker du att en person redan ser din webbplats och en annan inte, läs då avsnittet om propagering i DNS-kursen.

Ett vanligt misstag: att direkt efter registreringen sätta den nya adressen på visitkort och låta folk skicka mejl, medan brevlådan ännu inte är inrättad. Testa först att webbplats och e-post fungerar.

Många namn på en gång

Har du tio, femtio eller hundratals namn att registrera eller flytta, till exempel för ett varumärke i alla länder eller för en webbyrå med många kunder? Då är det lätt att göra fel om du beställer ett i taget. De flesta registrarer har en bulkfunktion: du klistrar in en lista med namn, registraren kontrollerar alla och du ställer in namnservrarna för alla namn på en gång. Var extra uppmärksam på innehavaren vid bulkregistrering: sätt inte av misstag alla namn på en person som inte har med dem att göra.

I praktiken: så fungerar det hos WebOké

På https://www.weboke.se/domeinregistratie skriver du ett namn i fältet "Skriv ett domännamn…" och klickar på Kolla. Du ser om namnet är ledigt eller upptaget, och under "Andra ändelser för" samma namn med andra toppdomäner. Sökfunktionen godtar bara bokstäverna a-z, siffror och bindestreck. Är du inloggad börjar du i Mina domäner med knappen + Registrera eller flytta.

Efter sökningen öppnas fönstret Ställ in dina domäner. Där väljer du för varje domän namnservrar, koppling till ett paket och ägare.

För många namn på en gång finns Registrera/flytta i bulk (https://www.weboke.se/bulkdomeinen). Du klistrar in din lista i fältet "Domäner (en per rad, auktoriseringskoden får stå efter)" och klickar på Kontrollera. Namnservrar väljer du på en gång: "Standard WebOké" eller "Egna namnservrar". Du kan lägga in 500 namn åt gången. Hos andra registrarer fungerar det på liknande sätt, även om knapparna heter något annat.

Sammanfattning

• "Ledigt" är en ögonblicksbild; "upptaget" kan också betyda att namnet är ditt eller ligger i karantän.
• Ett frigjort namn kan ha en historik; sök upp det innan du väljer det.
• Bestäm i förväg innehavare, uppgifter, toppdomäner, namnservrar och period.
• Efter registreringen måste registryn hänvisa till dina namnservrar och där måste posterna finnas; först då fungerar webbplats och e-post.
• För många namn använder du en bulkfunktion, med extra uppmärksamhet på innehavaren.

Quiz

Uppgift

Uppgift D3.1: Förbered en registrering. Välj ett namn som du verkligen vill registrera (eller ta ett namn du redan har och låtsas att du registrerar det på nytt). Sök upp det hos en registrar, utan att beställa. Förbered sedan registreringen på papper.

Bocka av:

• Jag har kollat om namnet är ledigt eller upptaget, och om det är upptaget, vad som finns där.
• Jag har sökt upp namnet i en sökmotor för att se om det har en historik.
• Jag vet vem som blir innehavare och med vilken e-postadress.
• Jag har bestämt vilka toppdomäner och varianter jag registrerar.
• Jag vet vilka namnservrar jag anger och var webbplats och e-post ska ligga.

Fyll i:

1. Vilket namn och vilka toppdomäner registrerar du, och varför just dessa?
2. Vem blir innehavare, och vilken e-postadress använder du som kontaktadress?
3. Vilka namnservrar anger du, och vad måste finnas där innan webbplats och e-post fungerar?

Läs mer

• Hur registrerar jag en ny domän och när fungerar den?
• WebOké manual 2.1: Sök och välj en domän
• WebOké manual 2.4: Ställ in din domän: namnservrar, koppling till ditt paket och ägaren
• Registrera eller flytta många domäner samtidigt
• Gratis DNS-kurs 2.3: Byta namnservrar och glue records