Toppdomäner och deras registries

Modul 1: Så fungerar domänsystemet · Lästid: 9 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen kan du skilja på olika typer av toppdomäner, nämna registryn för varje toppdomän och förklara varför reglerna skiljer sig mellan toppdomäner.

Nyckelbegrepp: toppdomän, TLD, ccTLD, gTLD, nya gTLD:er, IANA, ICANN, registry, krav per toppdomän

Den sista delen av namnet

Varje domännamn slutar med en domänändelse: .nl, .de, .com, .shop. På fackspråk kallas den toppdomän eller TLD. Hur ett namn i övrigt är uppbyggt (etiketter, underdomäner, punkten i slutet) lär du dig i DNS-kursen, lektion 1.2. Här handlar det om något annat: toppdomänen avgör vems regler som gäller för ditt namn.

Det märker du först när det spelar roll. Vem får registrera namnet? Vilka tecken får det innehålla? Hur lång tid har du på dig att få tillbaka ett namn du glömt att förnya? Vad heter koden du använder när du flyttar? Svaret på alla de frågorna är: det beror på toppdomänen. Ett .nl-namn och ett .com-namn ser likadana ut för en besökare, men bakom kulisserna gäller helt olika spelregler.

Nationella och generiska toppdomäner

Det finns två huvudtyper av toppdomäner.

• ccTLD:er (country code TLD:er) är landskoder med två bokstäver: .nl för Nederländerna, .de för Tyskland, .be för Belgien. Även .eu hör till den här gruppen, trots att Europeiska unionen inte är ett land.
• gTLD:er (generic TLD:er) är generiska toppdomäner som .com, .org och .net. Sedan några år har det tillkommit många nya gTLD:er: toppdomäner för en bransch eller en plats, som .shop, .app eller .amsterdam.

Skillnaden är mer än ett namn. För gTLD:er tas grundreglerna fram av en enda global organisation. För en nationell toppdomän bestämmer förvaltaren i landet till stor del själv vad som gäller.

Vem håller listan?

Högst upp i systemet finns två organisationer.

• IANA håller reda på vilka toppdomäner som finns och vem som förvaltar var och en. IANA är en del av ICANN.
• ICANN är en internationell ideell organisation. ICANN tar fram reglerna för gTLD:erna: vad som är offentligt om en innehavare, hur en flytt går till, när din registrar måste varna dig för att domänen löper ut. För nationella toppdomäner som .nl tar ICANN inte fram de reglerna.

Under dem har varje toppdomän exakt en registry: organisationen som för registret för toppdomänen och bestämmer reglerna. De mest kända för nederländska och belgiska företagare:

Några siffror för att se skalan (läget i november 2026): det finns drygt 6 miljoner .nl-namn, drygt 18 miljoner .de-namn och drygt 3,6 miljoner .eu-namn.

Viktigt att veta: du registrerar nästan aldrig direkt hos en registry. Du går till en registrar, som skickar vidare registreringen åt dig (lektion 1.3). Registryn ser dig ändå som innehavare, och dess regler gäller även för dig.

Reglerna skiljer sig mellan toppdomäner

Här är några skillnader som du stöter på flera gånger i kursen. Du behöver inte kunna dem utantill än; poängen är att du ser hur stora skillnaderna är.

Vem får registrera. Ett .nl-namn får vem som helst registrera, var i världen du än bor. Bor du utanför Nederländerna gäller SIDN:s kontorsadress i Arnhem som din delgivningsadress för officiella handlingar. Ett .de-namn får också registreras av någon utanför Tyskland; en tysk adress för juridisk post behöver du bara ange om någon med varumärkes- eller namnrätt begär det. Ett .be-namn får vem som helst registrera. För .eu är kraven strängare: du måste vara medborgare i ett EU-land, Island, Liechtenstein eller Norge, eller bo i något av de länderna, eller så måste din organisation vara etablerad där.

Vilka tecken som är tillåtna. I ett .nl-namn får bara bokstäverna a till z, siffror och bindestreck förekomma. I .de och .be är även bokstäver med accenter och omljud tillåtna (lektion 2.4).

Kontaktpersoner. För .nl måste du utöver innehavaren ange en administrativ och en teknisk kontakt. DENIC registrerar sedan 2018 bara innehavaren för .de. För .com och andra gTLD:er har den administrativa kontakten avskaffats sedan augusti 2025 (modul 3).

Efter uppsägning eller utgång. Ett avregistrerat .nl-namn hamnar i karantän i 40 dagar, precis som ett .eu- eller .be-namn. Ett .de-namn har 30 dagar då bara den senaste innehavaren kan få tillbaka det. Ett .com-namn går igenom en rad faser med egna namn (modul 5).

Flyttkoden. För .nl kallas den token, för .de AuthInfo, för .eu transfer authorisation code, och för .be skickar DNS Belgium den själv via e-post (modul 6).

Lärdomen: läs registryns regler för varje toppdomän du funderar på, eller i alla fall sammanfattningen som din registrar ger. Det som är normalt för en toppdomän kan vara förbjudet för en annan.

Varför det här spelar roll för dig som innehavare

Säg att Bakkerij Example i Utrecht har example.com för webbplatsen och även vill ha ett .nl-namn och ett .eu-namn. Då gäller tre uppsättningar regler: Verisigns och ICANN:s för .com-namnet, SIDN:s för .nl-namnet och EURids för .eu-namnet. Förlorar bageriet ett namn på grund av en glömd förnyelse, skiljer det sig mellan toppdomänerna hur lång tid det har på sig att få tillbaka det. Och flyttar bageriet senare till en annan registrar, behöver det tre sorters koder.

Ett vanligt misstag är att tro att "registryn" är en enda instans som sköter allt. Får du ett mejl från "domänregistret" som ber dig betala snabbt, kontrollera vem avsändaren egentligen är. SIDN säljer till exempel inga .nl-namn direkt till innehavare. Lektion 7.1 går djupare in på det.

I praktiken: så fungerar det hos WebOké

Söker du ett namn hos WebOké med Sök domän, ser du under resultatet "Andra toppdomäner för" ditt namn: femton populära toppdomäner samtidigt, med uppgift om varje toppdomän är ledig eller upptagen. Med "Visa alla tillgängliga toppdomäner" ser du resten. Det är praktiskt för att jämföra, men det säger ingenting om reglerna för varje toppdomän: de skiljer sig alltså mellan registries. Hos andra registrarer fungerar sökningen på liknande sätt.

Sammanfattning

• Toppdomänen (TLD) avgör vilka regler som gäller för ditt domännamn.
• ccTLD:er är landskoder som .nl, .de och .be (och .eu); gTLD:er är generiska toppdomäner som .com och .org, plus de nya gTLD:erna.
• IANA håller reda på vilka toppdomäner som finns; ICANN tar fram reglerna för gTLD:erna, inte för nationella toppdomäner.
• Varje toppdomän har en registry: SIDN, DENIC, DNS Belgium, EURid, Verisign, Public Interest Registry.
• Vem som får registrera, vilka tecken som är tillåtna, vad som händer efter utgång och hur en flytt går till: det skiljer sig mellan toppdomäner.

Quiz

Uppgift

Uppgift A1.2: Vilken registry? (fall). Bakkerij Example listar alla sina domännamn och vill veta vilken registry som bestämmer reglerna för varje namn. Bageriet har namn med sex toppdomäner: .nl, .de, .eu, .be, .com och .org. Välj registry för varje toppdomän i rullgardinslistan. Varje lista har samma sex alternativ:

• SIDN
• DENIC
• EURid
• DNS Belgium
• Verisign
• Public Interest Registry

Programmet jämför dina svar med ett fast facit. Alla sex rätt ger grönt, fem rätt ger orange. Har du fel kan du försöka igen.

Läs mer

• Vad är SIDN och var registreras .nl-domäner?
• Vem är EURid och vem registrerar .EU-namn?
• Domännamnets historia
• Gratis DNS-kurs 1.2: Hur ett domännamn är uppbyggt