Modul 4 · 4.1
WHOIS och RDAP: så slår du upp en domän
Modul 4: WHOIS, RDAP och integritet · Lästid: 9 minuter
Lärandemål: Efter den här lektionen kan du slå upp en domän i WHOIS och RDAP, läsa de viktigaste fälten och förklara varför du inte ser något utgångsdatum för .nl.
Nyckelbegrepp: WHOIS (port 43), RDAP (JSON via https), registrar, återförsäljare (reseller), registreringsdatum, senast ändrad, utgångsdatum, namnservrar, DNSSEC (delegationSigned), WHOIS-verktyg
Två sätt att slå upp en domän
Hos varje registry kan du slå upp vad som finns registrerat om ett domännamn. Det finns två system för det.
WHOIS är det gamla systemet, från internets tidiga dagar. Du ställer en fråga via port 43 eller via en webbsida hos registryn och får tillbaka en bit text. Nackdelen: varje registry använder sitt eget format. Hos en heter ett fält "Registrar", hos en annan "Sponsoring Registrar". För människor går det bra, för program är det besvärligt.
RDAP (Registration Data Access Protocol) är efterföljaren. Du ställer frågan via vanlig https, precis som för en webbplats, och svaret kommer i ett fast format: JSON. Därför kan alla program läsa det. RDAP är en officiell internetstandard (RFC 9082 för frågorna, RFC 9083 för svaren). En separat standard (RFC 9224) anger hur du hittar rätt RDAP-server för en toppdomän.
För .com och andra gTLD:er är RDAP sedan 28 januari 2025 den officiella källan. Registries och registrarer för gTLD:er behöver inte längre erbjuda den gamla WHOIS-tjänsten, även om det finns undantag som .com. Landsdomäner gör sina egna val. SIDN har båda för .nl: en Whois och en RDAP-tjänst. Andra registries, som de för .de, .eu och .be, har (läget i november 2026) ingen öppen RDAP. Där använder du WHOIS eller sökfunktionen på registryns webbplats.
Det som WHOIS och RDAP visar är det som finns hos registryn. Vad din DNS faktiskt svarar ser du med en DNS-uppslagning. DNS-kursen förklarar den skillnaden kort (lektion 1.3).
Fälten du stöter på
Här ser du de viktigaste fälten. Namnen skiljer sig mellan registries, men betydelsen är densamma överallt.
| Fält | Vad det säger |
|---|---|
| Domännamn | Namnet så som registryn känner det |
| Status | Om namnet är aktivt, spärrat, raderat eller under flytt (lektion 4.3) |
| Registrar | Företaget där namnet är registrerat; för .nl visas en eventuell återförsäljare separat |
| Registreringsdatum | När namnet registrerades |
| Senast ändrad | När något senast ändrades i registreringen |
| Utgångsdatum | Hur länge registreringen hos registryn gäller (inte för alla toppdomäner) |
| Namnservrar | De namnservrar som registryn pekar på |
| DNSSEC | Om det finns en DS-post hos registryn |
| Kontakter | Innehavaren och kontaktpersonerna, i den mån de är offentliga (lektion 4.2) |
I RDAP står datumen i en lista med events: "registration", "last changed" och, om registryn publicerar det, "expiration". Registraren står som en entity med rollen "registrar". DNSSEC läser du av i blocket secureDNS: står delegationSigned där på true, är domänen skyddad med DNSSEC och det finns en DS-post hos registryn. Vad DNSSEC är kan du läsa i DNS-kursen (lektion 8.1).
Ett kraftigt förenklat RDAP-svar ser ut så här:
{
"ldhName": "example.com",
"status": ["client transfer prohibited"],
"events": [
{"eventAction": "registration", "eventDate": "..."},
{"eventAction": "expiration", "eventDate": "..."}
],
"nameservers": [{"ldhName": "ns1.example.net"}],
"secureDNS": {"delegationSigned": true}
}Särdragen hos .nl
För .nl fungerar några saker annorlunda än du kanske väntar dig.
- Inget utgångsdatum. SIDN:s Whois och RDAP visar inget utgångsdatum, bara registreringsdatumet och datumet för den senaste ändringen. Hur länge din registrering gäller och när fakturan kommer kommer du överens om med din registrar. För .com ser du däremot ett utgångsdatum i Verisigns RDAP.
- Statusar på nederländska. I .nl-Whois ser du statusar som Actief (aktiv), Inactief (inaktiv) och In quarantaine (i karantän). I SIDN:s RDAP står det "active", och ibland "locked".
- Låset heter något annat. För .com ser du ett flyttlås som "client transfer prohibited". För .nl sker flytt med en flyttkod (verhuiscode), och ett extra lås heter där .nl Control: ett registry lock som du beställer via din registrar. I SIDN:s RDAP ser du för vissa namn statusen "locked", till exempel för sidn.nl själv. Det tyder på ett sådant extra lås (lektion 4.3 och 7.1).
- DNSSEC ja eller nej. .nl-Whois säger det rakt ut: DNSSEC ja eller nej (yes eller no).
Var slår du upp det?
- Registryns RDAP-sida. För .nl är det rdap.sidn.nl: du lägger till namnet efter /domain/ i adressen. För .com finns RDAP hos Verisign. Din webbläsare visar då JSON; det tar en stund att vänja sig vid att läsa, men allt finns där.
- lookup.icann.org. Här slår du via RDAP upp alla toppdomäner som har RDAP. Den hittar själv rätt server.
- Din registrars WHOIS-verktyg. Det fungerar ofta via den gamla WHOIS (port 43) och visar svaret som text.
Fallgrop: en allmän WHOIS-sajt visar ibland gamla eller ofullständiga uppgifter, eller registrarens uppgifter i stället för registryns. Är du osäker, titta hos registryn själv.
I praktiken: så fungerar det hos WebOké
På https://www.weboke.se/toondomein finns WHOIS lookup ("Se vem som äger ett domännamn"). Du fyller i ett domännamn och ser registryns svar, bland annat status, registrar och namnservrar. Verktyget använder WHOIS via port 43, så det fungerar även för toppdomäner utan öppen RDAP. Du hittar det på webbplatsen under menyn Verktyg. Hos andra registrarer fungerar det på liknande sätt: nästan alla registrarer har en WHOIS-sökfunktion.
Sammanfattning
- WHOIS är det gamla textsystemet (port 43), RDAP efterföljaren med fasta JSON-svar via https.
- För gTLD:er är RDAP sedan 28 januari 2025 den officiella källan; .nl har båda, .de, .eu och .be har ingen öppen RDAP.
- Viktiga fält: status, registrar, datum, namnservrar och DNSSEC (secureDNS, delegationSigned).
- För .nl ser du inget utgångsdatum; ett extra lås heter där .nl Control, och i SIDN:s RDAP ser du då "locked".
Quiz
Uppgift
Uppgift A4.1: Din domän i RDAP. Slå upp din egen domän. Har din toppdomän RDAP (som .nl eller .com), öppna då registryns RDAP-sida. Har den inte det (som .de, .eu eller .be), använd då WHOIS-verktyget på https://www.weboke.se/toondomein eller din registrys sökfunktion. Titta på två saker: finns det ett flyttlås (för .com "client transfer prohibited", för .nl "locked"), och är DNSSEC påslaget (delegationSigned i RDAP, DNSSEC yes i .nl-Whois)?
Fyll i formuläret:
- Domän: ditt eget domännamn (exempeldomäner som example.com godtas inte).
- Lås: ja eller nej.
- DNSSEC: ja eller nej.
Programmet hämtar registryns RDAP och kontrollerar om det finns en DS-post för din domän hos registryn. Du ser registrar, statuskoder, datum och namnservrar. Grönt om både ditt svar om låset och om DNSSEC stämmer. Stämmer ett svar inte, ser du en ledtråd vid den punkten och kan försöka igen. Har din toppdomän ingen öppen RDAP, ser du det på en rad och frågan om låset räknas inte; DNSSEC kontrolleras då ändå. Inget ändras eller sparas.