Det här händer när du klickar på Skicka

Modul 1: Så fungerar din e-post · Lästid: 9 minuter

Lärandemål: Efter den här lektionen kan du förklara vilken väg ett mejl tar mellan Skicka och mottagarens Inkorg, och du kan peka ut skillnaden mellan kuvertet och rubrikraderna i ett mejl.

Nyckelbegrepp: webbmejl, e-postserver, SMTP, MX-post, IMAP, kuvert, rubrikrader, Return-Path, Received, Message-ID, SPF, DKIM, DMARC

Webbmejlen är ett e-postprogram i din webbläsare

Din e-post finns inte i din webbläsare och inte heller på din dator. Den finns på en e-postserver: en dator som är igång dygnet runt och som tar emot, sparar och vidarebefordrar e-post. För att läsa e-posten behöver du ett e-postprogram. Det kan vara Outlook, e-postappen i din telefon eller webbmejlen.

Webbmejlen är helt enkelt ett e-postprogram som körs i din webbläsare. Hos WebOké är det Roundcube. Roundcube är inte själv någon e-postserver. Det pratar med e-postservern för din räkning, på samma språk som Outlook eller Apple Mail använder:

• IMAP för att läsa, flytta och radera din e-post;
• SMTP för att skicka e-post.

Om något inte fungerar i webbmejlen beror det ofta inte på webbmejlen, utan på vad servern gör eller svarar. Och tvärtom: fungerar det att skicka i webbmejlen men inte i ditt e-postprogram, då sitter problemet i inställningarna för det programmet.

Från Skicka till Inkorg i fem steg

Sanne de Vries (sanne@example.com) har en blomsterateljé. Hon skickar en offert på en brudbukett till sin kund Ahmed (ahmed@example.net). Det här händer när hon klickar på Skicka.

1. Lämna in hos den egna servern. Webbmejlen lämnar meddelandet till Sannes e-postserver via SMTP. Det kallas även inlämning eller submission. Sanne måste logga in, annars skulle vem som helst kunna använda hennes server för att skicka skräppost. E-postprogram använder port 465 eller 587 för detta, med kryptering. WebOkés webbmejl skickar via samma server som du är inloggad på.
2. Leta upp vägen. Sannes server tittar på delen efter @ i Ahmeds adress: example.net. Den hämtar domänens MX-post i DNS. Den posten anger vilken server som tar emot e-post för example.net.
3. Leverera. Sannes server kontaktar den mottagande servern och levererar meddelandet, även här med SMTP. Mellan servrar sker det på port 25.
4. In i brevlådan. Den mottagande servern kontrollerar meddelandet (finns adressen, är det skräppost?) och lägger det i Ahmeds brevlåda, i Inkorg eller i skräppostmappen.
5. Läsa. Ahmed öppnar sitt e-postprogram eller sin webbmejl. Programmet hämtar meddelandet med IMAP och visar det.

Varje steg kan gå fel för sig. Därför ger ett felmeddelande alltid en ledtråd om var det hände: kunde Sanne inte logga in på sin egen server (steg 1), hittade hennes server inte mottagaren (steg 2 eller 3), eller vägrade den mottagande servern ta emot mejlet (steg 4)?

Kuvert och brev: två sorters adresser

Ett mejl liknar ett brev i ett kuvert. Servrarna tittar bara på kuvertet. Du och Ahmed ser främst brevet.

Kuvertet skapas under SMTP-samtalet mellan två servrar. Den sändande servern säger först vem mejlet kommer från (kommandot MAIL FROM) och sedan vem det är till (RCPT TO). Först därefter följer själva meddelandet. Kuvertets avsändaradress är adressen dit felmeddelanden skickas. Vid den sista leveransen lägger den mottagande servern den överst i meddelandet som Return-Path.

Brevet börjar med rubrikrader (headers): rader med ett namn, ett kolon och ett värde. De mest kända är:

• From: avsändaren som du ser i ditt e-postprogram;
• To och Cc: mottagarna som du ser;
• Subject: ämnet;
• Date: när meddelandet skickades, enligt klockan i avsändarens program;
• Message-ID: en unik identitet för just det här meddelandet. Svar hänvisar till den, så vet ett e-postprogram vilka meddelanden som hör ihop.

Kuvert och rubrikrader behöver inte stämma överens. Skickar Sanne ett mejl med Bcc till sin kollega Daan (daan@example.com), står Daan på kuvertet men inte i rubrikraderna. Därför ser Ahmed inte att Daan läser med. Och ett nyhetsbrev har ofta en Return-Path hos nyhetsbrevstjänsten, medan From är butikens adress. Felmeddelanden hamnar då hos tjänsten.

Received-rader: ett mejls resedagbok

Varje server som tar emot ett mejl måste lägga till en rubrikrad Received, och det överst. På så sätt bygger ett mejl upp en resedagbok längs vägen. Den översta Received-raden är alltså det sista steget och den nedersta det första. Du läser dem nerifrån och upp.

Ungefär så här ser rubrikraderna i Sannes mejl ut hos Ahmed (förkortat):

Return-Path: <sanne@example.com>
Received: from mail.example.com (mail.example.com [192.0.2.10])
        by mx.example.net with ESMTPS
        for <ahmed@example.net>; Tue, 10 Nov 2026 10:15:04 +0100
Received: from webmail.example.com ([192.0.2.20])
        by mail.example.com with ESMTPSA
        for <ahmed@example.net>; Tue, 10 Nov 2026 10:15:02 +0100
From: Sanne de Vries <sanne@example.com>
To: Ahmed <ahmed@example.net>
Subject: Offerte bruidsboeket
Date: Tue, 10 Nov 2026 10:15:01 +0100
Message-ID: <20261110091501.a1b2c3@example.com>

Läs den nedersta Received-raden först. Webbmejlen lämnade meddelandet till mail.example.com. Bokstäverna ESMTPSA betyder: krypterat (S) och med inloggning (A). Sedan skickade mail.example.com det vidare till mx.example.net, Ahmeds server. Delen efter "from" är servern som erbjöd mejlet, delen efter "by" servern som tog emot det. Tiderna visar hur lång tid varje steg tog.

En fallgrop: en avsändare kan själv lägga till falska rader längst ner innan mejlet skickas. Lita därför främst på de översta raderna, som har skapats av servrar du känner till, till exempel servern hos din egen leverantör.

Varför From kan förfalskas

SMTP-protokollet skapades på en tid då alla litade på varandra. Ingenting i själva protokollet kontrollerar om avsändaren i From är äkta. En bedragare kan alltså skicka ett mejl med From: sanne@example.com utan att ha något med Sanne att göra.

Därför har tre kontroller tillkommit senare, som domänens ägare ställer in i sin DNS:

• SPF anger vilka servrar som får skicka e-post med en kuvertavsändare från domänen.
• DKIM sätter en digital signatur på meddelandet. Mottagaren kontrollerar den med en nyckel från DNS för den domän som signerade.
• DMARC kopplar ihop de två med domänen som du ser i From, och anger vad mottagaren ska göra om kontrollen misslyckas: ingenting, lägga mejlet i skräpposten eller vägra ta emot det.

Det här sköter domänens administratör, inte du som användare av webbmejlen. Hur det fungerar i detalj lär du dig i kursen E-post i ordning. För tillfället räcker det att veta att det namn som visas som avsändare inte bevisar någonting, och att du i rubrikraderna kan se om kontrollerna har lyckats (lektion 2.2).

Skickat betyder inte framme

Ligger ditt mejl i mappen Skickat vet du bara en sak säkert: din egen server har tagit emot det (steg 1). Resten händer efteråt, ibland långt senare.

• Den mottagande servern kan tillfälligt vägra. Vissa servrar ber en okänd avsändare att först försöka igen senare (greylisting). Din server försöker då igen, ibland i flera dagar, och meddelar dig om det fortsätter att misslyckas.
• Den mottagande servern kan vägra mejlet permanent, till exempel för att adressen inte finns eller brevlådan är full. Då får du ett felmeddelande tillbaka (en studs, lektion 8.4).
• Mejlet kan komma fram men hamna i skräppostmappen. Då får du inget meddelande alls.

Väntar Sanne på ett svar som aldrig kommer, tittar hon alltså först om det finns ett felmeddelande i hennes Inkorg, och ber Ahmed titta i sin skräppostmapp.

I praktiken: så fungerar det i webbmejlen

I webbmejlen ser du ett meddelandes rubrikrader med knappen Meddelandeinfo ovanför meddelandet, eller via Fler > Visa källkod. Lektion 2.2 går djupare in på det. Hur webbmejlen och ditt e-postprogram visar samma e-post läser du i Roundcube-handboken under Vad är webbmejlen. I andra webbmejl, som Gmail eller Outlook.com, fungerar det på liknande sätt, men knappen heter något annat (i Gmail till exempel Visa original).

Sammanfattning

• Webbmejlen är ett e-postprogram i din webbläsare. Den pratar med e-postservern via IMAP (läsa) och SMTP (skicka).
• Ett mejl går från din egen server till servern som anges i MX-posten för mottagarens domän.
• Kuvertet (MAIL FROM, RCPT TO, senare Return-Path) är till för servrar, rubrikraderna (From, To, Subject, Date, Message-ID) är till för människor och program.
• Varje server lägger en Received-rad överst; du läser dem nerifrån och upp.
• From kan förfalskas; SPF, DKIM och DMARC gör förfalskning svårare. Skickat betyder inte framme.

Quiz

Uppgift

Uppgift A1.1: Läsa rubrikrader. Materialet kopregels-1.txt finns under den här uppgiften: rubrikraderna från ett riktigt men anonymiserat mejl. Läs dem nerifrån och upp och fyll i: domänen i From, domänen i Return-Path, hur många Received-rader det finns, och vilken server som tog emot mejlet sist (den översta Received-raden, delen efter "by"). Programmet jämför dina svar med facit och visar för varje fråga om det stämmer, med en förklaring av var i rubrikraderna du kunde ha hittat svaret.

Läs mer

Där steg i webbmejlen beskrivs gäller de för WebOkés webbmejl; i andra webbmejl fungerar det på liknande sätt.

• Roundcube Webmail 1.1: Vad är webbmejlen?
• Förklaring av hur e-post skickas / SMTP
• Visa och läsa e-postens headerrader (headers)
• Gratis kurs E-post i ordning: installation och korrekt leverans 1.1: Ett e-postmeddelandes resa
• Gratis kurs E-post i ordning: installation och korrekt leverans 1.5: Läsa rubrikrader: varifrån kom det här mejlet?
• Gratis kurs E-post i ordning: installation och korrekt leverans 4.1: Varför mejl hamnar i skräpposten
• RFC 5321, Simple Mail Transfer Protocol (engelska): https://www.rfc-editor.org/rfc/rfc5321
• RFC 5322, Internet Message Format (engelska): https://www.rfc-editor.org/rfc/rfc5322